Internordisk Midsommer treff i regi av Romanifolket Riksforbund

MIN DAGBOK / Permalink / 0
for Romanifolk på Kungsør Camping 22-24 Juni i Sverige, der bys på sang musikk, samtaler, litt tema om språk Historie og Kultur blir det, mat selfølgelig, det er jo midtsommer feiring, alle er velkommen, bok plass i tide :-) det finnes hytter for den som ikke har vogn :-) Der kan vi være oss selv for det er reisendes som eier og styrer plassen ! Vi har dette som tradisjon hvert år og vi har flyttet oss et par mil av åpenbare årsaker, det er en stor fordel å gagne våre egne som eier plassen og vi kan føle oss friere, der blir bålet brennende så leng vi vil :-) Vi har rekorden i de største treffene der og har samlet flere Nordiske reisende på et sted en noen, skall vi sprenge det i år ?

Lagrådet godkänner lagen om ersättning

NYHETER INFORMATION / Permalink / 0
Lagförslaget om ersättning för vanvård har nu varit hos Lagrådet, som har sänt sitt remissvar till regeringen. Remissvaret tillstyrker lagförslaget och har påpekanden endast i detaljer. Det innebär att regeringens tjänstemän nu snabbt kan skriva samman det lagförslag som ska skickas till riksdagen. Om inget oförutsett inträffar så kan regeringen innan midsommar besluta att skicka lagförslaget till riksdagen.

Riksdagens behandling av lagförslaget kommer dock att ske efter riksdagens öppnande i höst. Bakom förslaget står sju av riksdagens partier (M, FP, C, KD, S, V, MP), och det åttonde partiet, SD, har signalerat att det kommer att stödja ersättning för vanvård. Allt talar därför för att riksdagen utan problem kommer att anta lagförslaget om ersättning för vanvård.

Regeringens förslag till riksdagen, den s.k. propositionen, kommer i stort sett att följa det förslag som skickades till lagrådet. Här ska vi sammanfatta lagförslaget, så att alla samhällets styvbarn får korrekt information. Det är alltså en sammanfattning av lagförslaget, inte Samhällets Styvbarns uppfattning om vad som är rätt och rimligt, som här ges.

Ersättningen

Ersättning kommer att utgå med 250 000 kr till den som varit utsatt för vanvård av allvarlig art. Ersättningen är inget skadestånd eller någon ersättning för skada, utan en symbolisk personlig upprättelse och bekräftelse av att personen utsatts för allvarlig vanvård.

Beloppet kommer att utbetalas efter beslut av Ersättningsnämnden. Ingen avräkning kommer att göras för skadestånd man tidigare eventuellt fått.

Ersättningsbeloppet ska inte påverka sociala ersättningar. Det handlar om bostadsbidrag, bostadstillägg, studiehjälp (studiebidrag och inackorderingstillägg), samt försörjningsstöd (det som tidigare kallades socialhjälp).

Beloppet ska inte heller påverka storleken på sociala avgifter. Det gäller vårdavgifter enligt Hälso- och sjukvårdslagen i landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård. Det gäller avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter enligt Lagen om stöd och service till funktionshindrade. Det gäller slutligen en lång rad avgifter enligt Socialtjänstlagen, som familjerådgivning, verksamhet för barn och ungdomar som inte är av behandlingskaraktär, hemtjänst, dagverksamhet, vissa särskilda boenden, samt andra tjänster för vilka kommunerna får ta ut skäliga avgifter. Inget av detta ska påverkas av att man erhållit ersättning.

Beloppet ska inte heller påverka återbetalningen av studielån.

Den som får ersättning kommer att få ett intyg om detta. Detta intyg ska visas för sociala och andra myndigheter, så att de inte räknar in ersättningen när de bestämmer bidrag eller avgifter.

Ersättningen är personlig, därför kommer den bara att lämnas till dem som är i livet. Så länge en ansökan om ersättning inte har beviljats av ersättningsnämnden, så kan ersättningen inte överlåtas, varken till efterlevande genom arv eller till utmätning genom kronofogden. Först när ersättning har beslutats av nämnden och utbetalats kan den överlåtas, till efterlevande eller till kronofogden.

Villkor för ersättningen

För att få ersättning ska ett antal kriterier vara uppfyllda:

Man ska ha varit omhändertagen för samhällsvård med stöd av de lagar som reglerade samhällets omhändertagande av barn: Det är 1902 års lag om uppfostran av ”vanartade” och ”sedligt försummade” barn; 1918 års fattigvårdslag, samt 1924 och 1960 års barnavårdslagar.
Man ska ha varit utsatt för vanvård (övergrepp eller försummelser) av allvarlig art.
Övergreppen och försummelserna ska ha haft samband med vården.
Övergreppen eller försummelserna ska ha ägt rum mellan 1 januari 1920 och 31 december 1980.
Med uttrycket ”omhändertagen för samhällsvård” menas heldygnsplacering i fosterhem eller institution (t.ex. barnhem), inte verksamheter där barn vistats endast vissa timmar på dygnet. Det ska inte spela någon roll om omhändertagandet skett med föräldrarnas samtycke eller skett med tvång.

Privatplacerade barn, barn som föräldrar på egen hand placerat hos andra, alltså utan de sociala myndigheternas ingripande, omfattas inte av rätten till ersättning. Inte heller omfattas adopterade barn för tiden efter att adoptionen trätt i kraft, men de kan givetvis omfattas av rätten till ersättning för vanvård under omhändertagande innan adoptionen.

Övergrepp eller försummelser ska också ”ha samband med vården”. Det innebär att det ska handla om vanvård i fosterhem och barnhem, de institutioner som skulle tillhandahålla vård och omsorg. Om fosterhem eller institutioner brustit i normal omsorg, så att barnet kunnat utsättas för övergrepp, så har det samband med vården. Men brister i sociala utredningar, eller beslut om placeringar, eller upprepade omplaceringar, ska inte bedömas ha samband med själva vården, och kommer därför inte att ge rätt till ersättning. Inte heller kommer det omgivande samhällets nedvärderande attityder och bemötande att räknas till brister i vården.

Vanvården ska ha varit av allvarlig art. Vi bedömningen ska nämnden utgå från hur samhället såg ut och hur barn uppfostrades vid tiden för övergreppen eller försummelserna. Regeringen definierar allvarlig art på detta sätt: ”Därmed avses både grova kränkningar och upprepade övergrepp eller försummelser ägnade att allvarligt skada barnets självkänsla där kränkningarna närmast kan ses som en pågående process och ingående i ett mönster som gör att barnet bryts ned.” (s. 22)

Regeringen skriver att den anser det självklart att vissa typer av övergrepp ska berättiga till ersättning, och exemplifierar med ”uttalat sadistiska eller tortyrliknande förhållanden”, ”allvarliga sexuella övergrepp”, och ”mycket grova fysiska övergrepp”. Men också andra övergrepp eller försummelser kan berättiga till ersättning, t.ex. om de upprepats eller pågått under längre tid, varit systematiska, osv. Nämnden ska då göra en ”sammanvägd bedömning” av förhållandena i det enskilda fallet. Ju allvarligare sådana övergrepp eller försummelser är, desto färre tillfällen och kortare tid krävs för att det ska bedömas som vanvård av allvarlig art. Regeringen skriver också att ”någon fullständig uppräkning av vilka förhållanden det kan röra sig om inte kan göras”. Det blir alltså Ersättningsnämnden som får lägga ribban.

Vi kan utgå från att det i Ersättningsnämnden kommer att utvecklas en praxis om var ribban ska ligga, alltså när ”allvarlig art” föreligger efter en sammanvägd bedömning. Ersättningsnämndens beslut kommer enligt lagrådsremissen att vara offentliga i avidentifierad form (alltså utan namn på personer). Vi kommer då att se hur nämnden gör den sammanvägda bedömningen.

Ansökan och prövning

Ansökan om ersättning kan ske tidigast första vardagen efter 1 januari 2013. Man har sedan två år på sig att ansöka. Ansökningar som kommer in efter den 31 december 2014 kommer inte att behandlas. Ersättningsnämnden ska behandla ansökningar skyndsamt, alltså så enkelt, snabbt och billigt som möjligt, utan att det tummas på säkerheten i utredning och beslut. Vi kan anta att många ansökningar kommer in de första månaderna och att väntetiden kan bli flera månader innan en ansökan avgörs.

Ansökan ska vara skriftlig. Ett formulär kommer att tas fram och finnas tillgängligt från 1 januari 2013. Vi kan utgå från att den sökande på formuläret ska ange uppgifter om de biologiska föräldrarna, var den sökande varit omhändertagen, på vilka barnhem eller fosterhem, osv. Den sökande kommer också att få skriva ned varför hon eller han söker ersättning, alltså vad hon eller han har varit utsatt för.

Ersättningsnämnden ska pröva ansökan, alltså fatta beslut om ersättning. Men innan den gör det ska ansökan utredas. Det kommer att finnas anställda i Ersättningsnämnden, som har till uppgift att, med den sökandes samtycke, begära in handlingar från kommuner och landsting för att det ska beläggas att den sökande har varit omhändertagen under den tid och enligt de lagar som bestämts. Även materialet från intervjuer i Vanvårdsutredningen kommer på samma sätt att kunna begäras in av nämnden.

Vad som i övrigt behöver utredas kommer att bestämmas från fall till fall. Där det är uppenbart att den sökande blivit utsatt för allvarlig vanvård behöver utredningen inte bli så omfattande. Nämnden kan också avvisa vidare utredning om det ändå står klart att ersättning ska beviljas. Men i andra fall kan en större utredning behöva göras. Nämnden ska också upplysa den sökande ifall ytterligare underlag kan behövas.

Nämnden kan hålla muntliga förhandlingar, antingen på den sökandes begäran eller på begäran av nämnden. Ingen är dock tvingad att delta i muntliga förhandlingar. Men är man inte villig att delta i muntlig förhandling, så kan det givetvis minska möjligheten att få ersättning. För inställning till muntliga förhandlingar ska reseersättning ges. Det gäller även till vittnen som inkallas. Regeringen förutser att det kommer att bli ett stort antal muntliga förhandlingar, eftersom arkivhandlingarna sällan talar om vanvård.

När Ersättningsnämnden fattar sitt beslut ska den väga in all relevant information, inte bara det som talar för den sökandes berättelse.

Ersättningsnämnden kommer att vara skyldig att skriftligen motivera sitt beslut, antingen den beviljar eller avslår en ansökan. Dessa skriftliga beslut kommer, enligt lagrådsremissen, att vara offentliga, men avidentifierade. Att de ska vara offentliga kommer av att rättsutövning i en demokrati ska vara offentlig, enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Men för att den sökande, eller andra personer, inte ska utpekas, så kommer dock alla namn att strykas i besluten.

Förutom själva besluten, som ska vara avidentifierade, så kommer i princip allt annat att vara hemligstämplat. Det har spekulerats på internet, om att vanvårdade ska behöva framträda i muntliga förhandlingar som är offentliga för allmänhet och media. Så kommer det inte att bli. Enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter får förhandlingar hållas bakom stängda dörrar för att skydda parternas privatliv. Regeringen föreslår därför att det införs en ny bestämmelse i Offentlighets- och sekretesslagen, som hemligstämplar allt i Ersättningsnämnden som rör ”en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men”.

De uppgifter om en enskilds privatliv – omhändertagande, övergrepp eller försummelser, föräldrars privata förhållanden, osv. – som kan komma att behandlas i nämnden, är uppgifter som kan leda till men för den sökande eller den sökandes anhöriga. Domaren är då skyldig att fatta beslut om stängda dörrar. Detta betyder att i princip allt som behandlas, vare sig det är skriftligt eller muntligt, kommer att ske bakom stängda dörrar. Regeringen uttrycker det i orden: ”I praktiken torde därför förhandlingarna i allmänhet, helt eller delvis, hållas inom stängda dörrar.” (s. 40)

Ersättningsnämndens beslut kommer inte att kunna överklagas. Däremot har man möjlighet att sända in en ny ansökan under de två år nämnden tar emot ansökningar.

Ersättningsnämnden

Ersättningsnämnden kommer att lokaliseras till Stockholm. Nämnden blir en myndighet, som ska verka under uppskattningsvis tre år. Myndighetens personal antas komma att uppgå till runt 30 personer. Denna myndighet kommer inom sig att ha ett par mindre beslutsinstanser. Dessa beslutsinstanser kommer att fatta besluten om ersättning. Förslag finns att beslutsinstanserna kommer att ha lika många män som kvinnor och ordföranden kommer att vara eller ha varit ordinarie domare. Beslutsinstanserna kommer att bestå av jurister och lekmän med barnpsykologisk och annan kompetens.

Vid sidan om beslutsinstanserna kommer myndigheten att ha utredningspersonal. Det är bl.a. arkivkunniga, som ska hjälpa den sökande att få fram all information ur olika arkiv, men också experter på 1900-talets historia och sociallagstiftning, som nämnden kommer att kunna rådfråga.

Ersättningsnämnden kommer att arbeta under sekretess och tystnadsplikt. Allt i nämnden som kan vara till men för en enskild person om det blir känt, kommer att vara hemligstämplat. Den vanliga meddelarfriheten som ger offentligt anställda rätt att meddela uppgifter till media kommer inte heller att gälla. Regeringen föreslår en ny skrivning av § 15 i Offentlighets- och sekretesslagen som förbjuder anställda i nämnden att meddela och offentliggöra uppgifter.

Nämndens vidare arbetssätt kommer att beslutas av regeringen under året, på rekommendation av särskilda utredaren Håkan Ceder. Samhällets Styvbarn har under maj månad träffat både Håkan Ceder och Socialdepartementets ansvariga för upprättelseprocessen. Samtliga är förvissade om att upprättelseprocessen kommer att genomföras som planerat, och att Ersättningsnämnden kommer att vara på plats den 1 januari 2013.

Barns tankar

MIN DAGBOK / Permalink / 2

Sander 8 år, - mamma på min skola finns det inga resandebarn. När jag blir stor ska jag uppfinna en skola för bara resandebarn

Till top