”2012 ska bli en nystart för romer i Sverige”
Publicerad 2012-01-02 18:58
REPLIK.Vi har såväl en historia som en nutid att skämmas över när det gäller romer. Nu handlar det om att göra rätt saker i dag så att vi inte behöver ha en framtid att skämmas för också, skriver integrationsminister Erik Ullenhag i en replik.
Romerna är en av Sveriges nationella minoriteter (i sammanhanget räknas resande in i den nationella minoriteten romer.) De första anteckningarna om romer som anlänt till Sverige är från den 29 september 1512. År 2012 är det alltså 500-årsjubileum av romer i Sverige.
Bo Hazell beskriver väl de fruktansvärda övergrepp som har drabbat romer i Sverige genom historien (DN Debatt 29/12). Hazell menar att det nu är tid att regeringen tillsätter en sanningskommission och betalar ut ekonomisk ersättning till de romer och resande som har drabbats av förtryck och övergrepp under den här tiden.
Jag delar Hazells bedömning att det är centralt att vi gör upp med den historia av övergrepp som har drabbat romer i Sverige. Regeringen har därför påbörjat ett arbete för att utarbeta en vitbok om övergrepp, kränkningar och andra särbehandlande åtgärder mot romer under 1900-talet. Att regeringen på så sätt uppmärksammar och tar avstånd från de historiska övergreppen beskrivs av flera av dem som varit utsatta som ett viktigt erkännande.
Ju längre tillbaka i historien vi går, desto större blir osäkerheten. Jag har därför valt att begränsa vitbokens omfattning till 1900-talet, i enlighet med förslaget från Delegationen för romska frågor. Jag ser gärna historieforskning som tar upp andra tidsperspektiv.
I arbetet med vitboken ingår inte att föreslå kompensation för dem som har drabbats eftersom en rättvis kompensation är svår att åstadkomma i efterhand. I de samråd som vi har haft har flera romer menat att resurser snarare bör koncentreras på att förbättra situationen för romer i framtiden. Jag delar den bedömningen – det viktigaste sättet att kompensera för vad som har skett i historien är att ta det utanförskap och den diskriminering som i dag drabbar romer på största allvar.
Regeringen satsar därför 46 miljoner kronor 2012–2015 på en strategi för romers inkludering, med fokus på insatser för arbete och utbildning. Strategin kommer att presenteras i detalj inom kort. Inriktningen är att romska barn som föds i dag ska ha likvärdiga förutsättningar som andra när de går ut i vuxenlivet om 20 år. Jag är övertygad om att 500-årsjubileet, arbetet med vitboken och den kommande strategin tillsammans med det stora engagemang som Hazell och andra visar kommer att göra 2012 till en nystart för romer i Sverige.
Även i dagens Sverige lever romer i ett stort utanförskap och för många är diskriminering och fördomar vardag. Vi har såväl en historia som en nutid att skämmas över när det gäller romer. Nu handlar det om att göra rätt saker i dag så att vi inte behöver ha en framtid att skämmas för också.
Erik Ullenhag (FP), integrationsminister
Mycket har hänt men kommer även att hända
Nu är julen över och ett nytt år har startat. Jag gör inte som många andra och lovar mig själv saker som jag ska göra under det kommande året, utan jag tar en dag i taget och hoppas på det bästa. Mitt nyår vad lyckat med mycket släkt och vänner, julen med för den delen. Men med handen på hjärtat måste jag säga att det är skönt att det är över. Visst är det mysigt och fint med dessa högtider men de är också väldigt energikrävande. Igår plockade jag ner alla julsaker så nu ser jag fram emot ljusare tider.
En rolig nyhet som jag själv tycker är att författaren Bo Hazell som har skrivit boken "Från Tattare till Travelers nu har gjort en ny upplaga av boken med 250 nya sidor, den hade jag tänkt att införskaffa och läsa under de mörka dagar som vi fortfarande har kvar framför oss innan våren kommer. Jag lägger ut en länk här nedan som man kan trycka på om man vill veta mera om boken.
http://ordfront.se/www.ordfront.se/Bocker/HistoriaoKultur/Resandefolket.aspx
Sedan tänkte jag även lägga ut en länk till en artikel som publicerades i DN- Debatt den 29/12 -11 som handlade om sanningskommissionen för att utreda övergrepp mot Romano folket Resande och som är skrivet av just Bo Hazell. Mycket intressant läsning. Kolla in den vet jag.
http://www.dn.se/debatt/sanningskommission-maste-ge-resandefolket-upprattelse
Jul hälsning
Nu är snart julen här och jag vill passa på att önska alla mina läsare en god jul och ett riktigt gott nytt år!
Var rädda om varandra och njut av alla nära och kära på denna högtid.
Måmmali kattjar
Jekk måmmalit
Jekk måmmalit kattjar
Nuckoarna kerar kutti tjanga
De honkar tji dråmti to jiven.
Ett ljus
Ett ljus brinner
Barnen gör små bus
Det är inte långt till snön.
Dy måmmalit
Dy måmmalit kattjar
Gajan med måmmali inslo balet
Avar så sjucker med giepa
Två ljus
Två ljus brinner
Kvinnan med ljus i håret
Kommer så vacker med sång
Trinn måmmalit
Trinn måmmalit kattjar
De kanjar lattjot inslo hispan
Musjta tjärvar, marklia inslo bauen.
Tredje ljuset
Tre ljus brinner
Det luktar gott i huset
Kaffet kokar, kaka i ungen
Star måmmalit
Star måmmalit kattjar
Ninnu honkar Vinnatan kej.
Sas golar - ninnu avar Laien!
Fjärde ljuset
Fjärde ljuset brinner
Nu är julen här
Alla ropar - Nu kommer tomten!
Praktikprövning – ett verktyg för att uppmärksamma diskriminering
DO höll under helgen i ett seminarium och en workshop om praktikprövning riktat till afrosvenska, muslimska och romska aktivister.
Praktikprövning innebär något förenklat att personer med till exempel olika etniska tillhörigheter, utger sig för att efterfråga en bostad, ett arbete och så vidare.
Genom att sedan mäta vilka personer ur vilka etniska grupper som fick tillgång till bostaden eller arbetet och vilka som inte fick det, kan man påvisa eventuell diskriminering.
– Praktikprövning har inte fått genomslag i Sverige ännu. Fler aktörer behöver dock mobilisera sig för att motverka diskriminering. I det arbetet är praktikprövning ett verktyg. Det är ett kreativt och ett innovativt sätt att uppmärksamma majoritetssamhället på den diskriminering som minoriteter möter dagligen, sa Heidi Pikkarainen, en av de DO-utredare som var med och anordnade seminariet.
Heidi Pikkarainen, utredare på DO
I USA och många länder i Europa, som till exempel Frankrike, Ungern, Nederländerna och Bulgarien, har man däremot jobbat länge med praktikprövning.
Margarita Ilieva, vice ordförande i Bulgariska Helsingforskommittén, har använt praktikprövning i sitt arbete för att motverka diskriminering. Hon menar att praktikprövning är ett bra verktyg för att opinionsbilda runt diskriminering, för att få fram statistik, men också för att samla bevis eller bygga upp diskrimineringsfall i syftet att driva ett visst ärende i domstol.
– Praktikprövning är ett effektivt verktyg i samhällen där diskrimineringen är dold och därmed inte lätt att för den enskilde att identifiera, sker på ett mer subtilt sätt. Praktikprövning är då ett sätt att visa på förekomst av diskriminering trots att arbetsgivare, bostadsföretag eller liknande säger att ”vi diskriminerar inte”.
Margarita Ilieva, vice ordförande i Bulgariska Helsingforskommittén
Margarita Ilieva berättade om flera fall i USA och i Europa där praktikprövning framgångsrikt har använts och där företag och myndigheter dömts i domstol. Ett uppmärksammat fall rör hur European Roma Rights Center i Budapest testade gränspolisers agerande mot romer på flygplatsen i Tjeckien och Storbritannien.
Testet visade att det var 400 gånger vanligare att en romsk person blev stoppad än en icke-romsk person. Resultatet från praktiprövningen användes som
bevisning och domstolen kom fram till att det som skett var diskriminering.
Margarita Ilieva gav tips på hur en praktikprövning bör gå till för att man ska uppnå bästa möjliga resultat. Hon framhöll att testpersonerna bör ha så lika egenskaper som möjligt och att även de externa omständigheterna är jämförbara (till exempel att testerna genomförs samma dag). Testpersonerna bör inte ha några intressekonflikter med till exempel den potentiellt diskriminerande arbetsgivaren. Det är också bra att involvera så många testpersoner som möjligt, då resultatet blir tillförlitligare.
– Det är också viktigt att testpersonerna förbereds på att de kan komma att bli diskriminerade. Även om man vet om det, är det ofta en jobbig situation. Det är bra om man kan vara neutral och lugn så man inte påverkar resultatet på något sätt, sa Margarita Ilieva.
Esteban Calderón från Byrån för lika Rättigheter, berättade att metoden praktikprövning har hämtat mycket av sitt ursprung i den samhällsvetenskapliga metodologin och dess höga krav på giltighet, återspegling av faktiska förhållanden och tillförlitlighet.
Esteban Calderón, Byrån för lika Rättigheter
– Ni kommer att bli ifrågasatta! Det blir man alltid när man synliggör diskriminering. Ju mer metodiskt korrekt testet är, desto mindre utrymme finns det för ifrågasättande av resultaten. Räkna med flera testutförare, tänk på att testpersonerna inte känner testansvarig alltför väl, säkerställ dokumentation. Och tänk på att det är mycket viktigt att förbereda sig. Vi hade nyligen besök från en polsk organisation som hade utfört praktikprövning. De hade gjort allt PR-arbete innan och hade svar på alla kniviga frågor när journalisterna ringde.
Esteban Calderón gav tipset att använda sig av videokamera, kamera eller mobil för att spela in.
– Man får spela in i hemlighet så länge man själv deltar i inspelningen, och har ett berättigat skäl. Tänk på att praktikprövning INTE utgör brottsprovokation. Det är i stället att betrakta som ett sätt att säkerställa bevis och därmed som rättvis bevisning i linje med rättsstatliga principer, sa Esteban Calderon.
Nyligen genomförde Byrån för lika Rättigheter tillsammans med Sveriges Antidiskrimineringsbyråer samt flera andra europeiska organisationer en paneuropeisk praktikprövning av diskriminering på krogen. Praktikprövningen genomfördes vid samma tidpunkt i 14 länder och 20 europeiska städer.
– Tyvärr var vi tvungna att ändra datumet två gånger, då det läckte ut till media. Det är alltså viktigt att hålla tidpunkten hemlig och att inte för många känner till att praktikprövningen ska göras, berättade Majid Stifo, som var ansvarig för praktikprövningen på Byrån för lika rättigheters räkning.
Majid Stifo tryckte liksom Margarita Ilieva på att människor som deltar i en praktikprövning kan känna sig kränkta och utsatta efter testet.
– Tänk på att ni ordnar med samtal efter praktikprövningen. Många av de som blev diskriminerade mådde dåligt efteråt. Trots att de var medvetna om de skulle kunna utsättas för diskriminering, rev det upp gamla sår från tidigare upplevelser av diskriminering.
Under eftermiddagen höll DO i två workshops där deltagarna från de muslimska, romska och afrosvenska intresseorganisationerna medverkade för att formulera hur man skulle kunna utföra praktikprövning inom socialtjänsten och på bostadsmarknaden.
– I Sverige behövs praktikprövning för att visa på allvarliga brister inom socialtjänsten. Det är förstås mycket känsligt, eftersom det ofta rör familjefrågor och vem vill utsätta sina barn för potentiell diskriminering? Men det ligger en intressant potential i att anordna den typen av tester inom socialtjänsten, sa Johan Hjalmarsson, utredare på DO.
Johan Hjalmarsson, utredare på DO
I workshopen som rörde bostad diskuterades möjligheten att göra praktikprövningar i telefonsamtal med bostadsvärdar eller genom att gå på visningar.
Selin Kayhan från Turkiska ungdomsförbundet ansåg att praktikprövningsresultat är ett utmärkt sätt att synliggöra problemen inför media.
– Men det är viktigt med ett kontinuerligt arbete. Det räcker inte med att göra praktikprövning en enstaka gång, för det glöms snabbt bort. Jag tror att det skulle vara bra med ett systematiskt arbete som förs fram till media.
Esteban Calderón avslutade dagen med att uppmana intresseorganisationerna att ta kontakt med de lokala antidiskrimineringsbyråerna ute i landet.
– Vår uppgift är just detta – att vara behjälpliga i mobilisering mot diskriminering. Vi är självklara partners i detta arbete, så kontakta oss!
Publiceringsdatum: 2011-12-05
