Jul hälsning

MIN DAGBOK / Permalink / 1

Nu är snart julen här och jag vill passa på att önska alla mina läsare en god jul och ett riktigt gott nytt år!
Var rädda om varandra och njut av alla nära och kära på denna högtid.


 




Måmmali kattjar




Jekk måmmalit


Jekk måmmalit kattjar

Nuckoarna kerar kutti tjanga
 
De honkar tji dråmti to jiven.

Ett ljus
Ett ljus brinner
Barnen gör små bus
Det är inte långt till snön.

 



Dy måmmalit


Dy måmmalit kattjar

Gajan med måmmali inslo balet

Avar så sjucker med giepa

Två ljus

Två ljus brinner
Kvinnan med ljus i håret
Kommer så vacker med sång




Trinn måmmalit


Trinn måmmalit kattjar

De kanjar lattjot inslo hispan

Musjta tjärvar, marklia inslo bauen.

Tredje ljuset

Tre ljus brinner
Det luktar gott i huset
Kaffet kokar, kaka i ungen





Star måmmalit


Star måmmalit kattjar

Ninnu honkar Vinnatan kej.

Sas golar - ninnu avar Laien!

Fjärde ljuset

Fjärde ljuset brinner
Nu är julen här
Alla ropar - Nu kommer tomten!

Praktikprövning – ett verktyg för att uppmärksamma diskriminering

MIN DAGBOK / Permalink / 0

DO höll under helgen i ett seminarium och en workshop om praktikprövning riktat till afrosvenska, muslimska och romska aktivister.

Praktikprövning innebär något förenklat att personer med till exempel olika etniska tillhörigheter, utger sig för att efterfråga en bostad, ett arbete och så vidare.

Genom att sedan mäta vilka personer ur vilka etniska grupper som fick tillgång till bostaden eller arbetet och vilka som inte fick det, kan man påvisa eventuell diskriminering.

– Praktikprövning har inte fått genomslag i Sverige ännu. Fler aktörer  behöver dock mobilisera sig för att motverka diskriminering. I det arbetet är praktikprövning ett verktyg. Det är ett kreativt och ett innovativt sätt att uppmärksamma majoritetssamhället på den diskriminering som minoriteter möter dagligen, sa Heidi Pikkarainen, en av de DO-utredare som var med och anordnade seminariet.

Heidi Pikkarainen, utredare på DO

 

I USA och många länder i Europa, som till exempel Frankrike, Ungern, Nederländerna och Bulgarien, har man däremot jobbat länge med praktikprövning.

Margarita Ilieva, vice ordförande i Bulgariska Helsingforskommittén, har använt praktikprövning i sitt arbete för att motverka diskriminering. Hon menar att praktikprövning är ett bra verktyg för att opinionsbilda runt diskriminering, för att få fram statistik, men också för att samla bevis eller bygga upp diskrimineringsfall i syftet att driva ett visst ärende i domstol.

– Praktikprövning är ett effektivt verktyg i samhällen där diskrimineringen är dold och därmed inte lätt att för den enskilde att identifiera, sker på ett mer subtilt sätt. Praktikprövning är då ett sätt att visa på förekomst av diskriminering trots att arbetsgivare, bostadsföretag eller liknande säger att ”vi diskriminerar inte”.

Margarita Ilieva, vice ordförande i Bulgariska Helsingforskommittén

 

Margarita Ilieva berättade om flera fall i USA och i Europa där praktikprövning framgångsrikt har använts och där företag och myndigheter dömts i domstol. Ett uppmärksammat fall rör hur European Roma Rights Center i Budapest testade  gränspolisers agerande mot romer på flygplatsen i Tjeckien och Storbritannien.

Testet visade att det var 400 gånger vanligare att en romsk person blev stoppad än en icke-romsk person. Resultatet från praktiprövningen användes som

bevisning  och domstolen kom fram till att det som skett var diskriminering.
Margarita Ilieva gav tips på hur en praktikprövning bör gå till för att man ska uppnå bästa möjliga resultat. Hon framhöll att testpersonerna bör ha så lika egenskaper som möjligt och att även de externa omständigheterna är jämförbara (till exempel att testerna genomförs samma dag). Testpersonerna bör inte ha några intressekonflikter med till exempel den potentiellt diskriminerande arbetsgivaren. Det är också bra att involvera så många testpersoner som möjligt, då resultatet blir tillförlitligare.

– Det är också viktigt att testpersonerna förbereds på att de kan komma att bli diskriminerade. Även om man vet om det, är det ofta en jobbig situation. Det är bra om man kan vara neutral och lugn så man inte påverkar resultatet på något sätt, sa Margarita Ilieva.

Esteban Calderón från Byrån för lika Rättigheter, berättade att metoden praktikprövning har hämtat mycket av sitt ursprung i den samhällsvetenskapliga metodologin och dess höga krav på giltighet, återspegling av faktiska förhållanden och tillförlitlighet.

Esteban Calderón, Byrån för lika Rättigheter

 

– Ni kommer att bli ifrågasatta! Det blir man alltid när man synliggör diskriminering. Ju mer metodiskt korrekt testet är, desto mindre utrymme finns det för ifrågasättande av resultaten. Räkna med flera testutförare, tänk på att testpersonerna inte känner testansvarig alltför väl, säkerställ dokumentation. Och tänk på att det är mycket viktigt att förbereda sig. Vi hade nyligen besök från en polsk organisation som hade utfört praktikprövning. De hade gjort allt PR-arbete innan och hade svar på alla kniviga frågor när journalisterna ringde.

Esteban Calderón gav tipset att använda sig av videokamera, kamera eller mobil för att spela in.

– Man får spela in i hemlighet så länge man själv deltar i inspelningen, och har ett berättigat skäl. Tänk på att praktikprövning INTE utgör brottsprovokation. Det är i stället att betrakta som ett sätt att säkerställa bevis och därmed som rättvis bevisning i linje med rättsstatliga principer, sa Esteban Calderon.

Nyligen genomförde Byrån för lika Rättigheter tillsammans med Sveriges Antidiskrimineringsbyråer samt flera andra europeiska organisationer en paneuropeisk praktikprövning av diskriminering på krogen. Praktikprövningen genomfördes vid samma tidpunkt i 14 länder och 20 europeiska städer.

– Tyvärr var vi tvungna att ändra datumet två gånger, då det läckte ut till media. Det är alltså viktigt att hålla tidpunkten hemlig och att inte för många känner till att praktikprövningen ska göras, berättade Majid Stifo, som var ansvarig för praktikprövningen på Byrån för lika rättigheters räkning.

Majid Stifo tryckte liksom Margarita Ilieva på att människor som deltar i en praktikprövning kan känna sig kränkta och utsatta efter testet.

– Tänk på att ni ordnar med samtal efter praktikprövningen. Många av de som blev diskriminerade mådde dåligt efteråt. Trots att de var medvetna om de skulle kunna utsättas  för diskriminering, rev det upp gamla sår från tidigare upplevelser av diskriminering.

Under eftermiddagen höll DO i två workshops där deltagarna från de muslimska, romska och afrosvenska intresseorganisationerna medverkade för att formulera hur man skulle kunna utföra praktikprövning inom socialtjänsten och på bostadsmarknaden.

– I Sverige behövs praktikprövning för att visa på allvarliga brister inom socialtjänsten. Det är förstås mycket känsligt, eftersom det ofta rör familjefrågor och vem vill utsätta sina barn för potentiell diskriminering? Men det ligger en intressant potential i att anordna den typen av tester inom socialtjänsten, sa Johan Hjalmarsson, utredare på DO.

Johan Hjalmarsson, utredare på DO

 

I workshopen som rörde bostad diskuterades möjligheten att göra praktikprövningar i telefonsamtal med bostadsvärdar eller genom att gå på visningar.

Selin Kayhan från Turkiska ungdomsförbundet ansåg att praktikprövningsresultat är ett utmärkt sätt att synliggöra problemen inför media.

– Men det är viktigt med ett kontinuerligt arbete. Det räcker inte med att göra praktikprövning en enstaka gång, för det glöms snabbt bort. Jag tror att det skulle vara bra med ett systematiskt arbete som förs fram till media.

Esteban Calderón avslutade dagen med att uppmana intresseorganisationerna att ta kontakt med de lokala antidiskrimineringsbyråerna ute i landet.

– Vår uppgift är just detta – att vara behjälpliga i mobilisering mot diskriminering. Vi är självklara partners i detta arbete, så kontakta oss!

Publiceringsdatum: 2011-12-05

Romers rätt! Konferens i Norrköping 7/12-11

KLIPP / Permalink / 1

Den 7 december 2011 bjöd Norrköping och Linköpings kommuner tillsammans med Länsstyrelsen Östergötland in till en konferens om romers rättigheter och möjligheter i vår region.

Syftet med denna konferens var att belysa lagstiftning och ge kunskap om aktuella frågor på nationell nivå om mänskliga rättigheter och nationella minoriteter/romer.

Konferensen syftade även till att se vilka utvecklingsmöjligheter detta ger berörda kommuner och län, samt identifiera behovet av konkreta insatser.

Jag var med och medverkade på denna konferens, det jag kunde sakna denna dag var att diskutera mera konkret om de olika gruppernas särskilda behov. Jag upplevde att man generaliserade alla olika romska grupper inom samlingsnamnet romer.

En kvinna som medverkade denna dag ifrån pingstkyrkan i Linköping sa en tänkvärd sak till mig, - Man får inte dra alla Svenskar över en kam, varför är det ok att göra det med Romer? Och det var precis så jag upplevde det.

Integrationsministern Erik Ullenhag kom och pratade. Han sa mycket tänkvärt absolut, men jag upplevde att han också generaliserade och särade inte på vilka grupper inom ordet Romer som blir utsatta i olika situationer och vilka som har fått lida i Sverige i 500 år av förföljelse och diskriminering.

Problemområdena är olika inom de romska grupperna. När det är den Svenska historien vi pratar om så är det Romanofolket Resande man omnämner med det framgår inte. Även också i viss mån de Svenska romerna men vi ska inte glömma att innan Romer blev erkända som en Svensk minoritet för 11 år sedan så har man alltid särat på Tattare och Zigenare i Sverige och även vad det gäller olika lagstiftning man införde.

När inte det framgår så lär sig också majoritetssamhället att generalisera ordet Romer och dess innebörd.

Här nedan har jag lagt ut vissa av talarna denna dag. Lyssna gärna.

 




 


Kammat lattjot sass Romano manuch.


Till top