Benämningar på resande
Det finns ett mycket stort antal benämningar på resande. En del har bondebefolkningen använt, andra de själva.
Ordet resande är inte nytt. Det betäckningen har funnits sedan 1800-talet och används än idag av dem själva i kontakten utåt, mot sammhället.
Annars kallar dom sig för rommano, kvinnors benämmning romni.
Andra betäckningar som har används av både resande och icke resande är:
Dinglare/ benämning som framför allt många resande använder om sig själva
Horrta rommano / djupt resande
Häradsfolket/ en benäming som användes förr på vissa håll för att beskriva att resande inte var fastboende utan drog omkring från härad till härad och flådde hästar.
Hästgillare/ sydsvensk benämmning på resande som kastrerade hästar
Knallhattar/ resandes skämtsamma eller sarkastiska benämmning på vissa resandesläckten
Knävel/ användess i bl.a småland som igentligen står för djävul ifrån tyskan knebel: lymmel, tölp
Knävling/ användes i bl.a Småland, förmodligen av samma ursprung som knävel
Kokkalo-tavring/ falsk resande,användes av äkta resande om personer som påstår sig vara resande men inte är det och som i sina försök avövertyga omgivningen om sin äkthet. Av romanins kokkare=löngnare
Krämare/ benämning på resande bl.a i Krämarstan i Finnerödja, Västergötland eg. småhandlare, köpman, krass
affärsman
Kältring/ användes om resande i landskapen närmare Danmark bl.a Halland eg. stackare, lymmel
Landsvägsfolk/ en av de benämmningar som svenska folket förr hade på resande, åsyftandes att man levde längst vägarna
Landsvägsriddare/ en av de benämningar som finns i Nordiska museets samlingar över vilka betecknar som svenska folket förr hade på resande.
Mangare/ tiggare; används om resande på vissa håll
Resande/ den officielle benämningen på resandefolket i Sverige
Resandefolket/ från början samhällets benämning på människor, oavsett om dessa var zigenare, ”tattare” eller andra. Som försörjde sig på resor längst vägarna. Numera används uttrycket av de resande själva
Rom (pl. Romer)/ människa av romskt ursprung, används idag som samlingsnamn för både zigenare och resande
Rommano/ mansperson eller människa av resandesläkt
Romni/ kvinna av resandesläkt
Rövare/ okänt ursprung, lär ha används lokalt om resande
Sinter/ svensk ordet för sintis, dvs. resande med troligt ursprung från området Sind kring Indusdalen i nuv. Pakistan
Skojare/ vissa äldre resande använder benämningen om sig själva.
Skojrar/ en av de mer udda benämningar som finns i Nordiska museets samlingar om vilka betäckningar som svenska folket förr hade om resande; samma ursprung som skojare
Tattare/ fornsvenskt ord lågtyskans Tatere som betyder tatar, dvs. samma ord som folknamnet tatarer, ytterst ett turkiskt namn på olika ryska muslimska mongolfolk som i Sverige benämdes tatarer eller tartarer , för nordeuropéerna en samlande beteckning på olika folk som ingick i Djingis Kahns trupper och som på 1200-talet gick till angrepp mot delar av Europa; när romer och resande senare invandrade österifrån trodde nordeuropéerna att det rörde sig om tartarer; jfr även latinets tartaros = Hades, dödsriket, helvetet; kyrkan ansåg förr att tattare var ett syndens och djävulens folk och förbjöd prästerna att döpa, viga och jordfästa dem i vigd jord; förr ofta använt i sammansättningar som tattarpack, tattarfölje, tattarpatrask
Tavring/ används av både resande och av vissa svenska romer om sig själva samt av majoritetsbefolkningen
Tivoliresande/ vissa resandes benämning på andra resande
Tåter(e)/dialektal variant av tattare, bl.a i Småland
Vandrare/ ibland vissa resandes egenbenämning
Vandrarfolket/ förr majoritetsbefolkningens alternativa uttryck för zigenare och ”tattare”
Zigenaravkomlingar/ förr majoritetsbefolkningens benämning på ”tattare” som man ansåg var en blandning av zigenare och svenskar