Vardagsrasism.
Vi hade beställt pizza på jobbet och satt och åt tillsammans med brukarna. En kollega till mig, "som jag tycker om väldigt mycket", beställde ingen mat pga. en diet. Men jag såg hur hon satt och suktade och var sugen på pizza... :-) Jag erbjöd då henne en bit av min pizza då jag i alla fall inte skulle orka äta hela själv. Hon tog emot pizzan och sa generat när hon sträkte sig efter biten -vad tattare jag känner mig nu... Med det samma som hon sagt det kom hon på sig och blev väldigt besvärad för vad som slank ut henne utan att tänka sig för. Först tog jag lite illa upp men eftersom jag faktiskt tycker om min kollega väldigt mycket och vet att hon inte menade något med det så kände jag mig inte kränkt. Hon vet mycket väl vad ordet Tattare betyder för mig och jag har tydligt berättat för henne om den beklagliga historia jag och mitt folk har fått utstå. Jag svarade henne med ett leende - du vet, Tattare tar inte bara utan de även ger... Så idag fick du pizza av en tattare.. Hon kände sig mycket besvärad för vad hon sagt och kom sedan till mig och pratade och bad om ursäkt för vad hon sagt och att hon inte menade något illa till mig personligen. Jag svarade att det faktiskt inte störde mig, hade det varit någon annan hade jag förmodligen reagerat annorlunda men hon betyder mycket för mig. No hard feelings :-)
Men detta är ett typiskt exempel på vardagsrasism som vi resande får höra llte för ofta, av grannar som beklagar sig över folk de inte gillar, tex, gettotattarna i barnområdet, eller att man ursäktar sig med att det ser tattit ut när man inte hunnit städa. Detta är mycket vanligt och många resande har mer eller mindre börjat acceptera att dessa ordval kan komma att användas i negativ synpunkt av våra med människor.