Modersmålsundervisningen kan anordnas som språkval, elevens val, skolans val eller utanför timplanebunden tid. I Skolverkets informationsbroschyr om nationella minoriteter i skolan finns de utökade rättigheterna beskrivna. Skolverket arbetar också med att stödja utvecklingen av modersmålsundervisningen. Webbplatsen Tema Modersmål erbjuder material för modersmålsundervisning och stöttar olika läromedelsprojekt. Det anordnas även utbildningar och konferenser med, om och för de nationella minoriteterna.

Nu ska vi äntligen börja med studiecirklar i svensk rommani för Resandefolket. Cirklarna ska hållas i Nbv,s lokaler i Linköping.
Mellan 13 till 15 tillfällen ska vi revetalisera "återtaga" vårat språk och kultur, vi ska använda oss av nyframtaget material och varige tillfälle tar i ca. 1 - 1,5 timme beroende på hur mycket vi har att prata om :-)
Alla resande är hjärtligt välkomna som känner att detta är av intresse och att rese avståndet inte är för långt.
Syftet med att hålla dessa cirklar förutom att vi ska lära oss mycket och ha trevligt är att vi kanske ska kunna använda våran kunskap och nya material för att hålla i modermålsundervisning som vi numera har rätt till i Sverige.

Jag kommer lägga ut mer info om tid och plats.
mvh: Eleonor

Ordbok över svensk romani : resandefolkets språk och sånger

Av: Lenny Lindell, Kenth Thorbjörnsson-Djerf, Gerd Carling

Beskrivning:

Den svenska romani som beskrivs i denna ordbok har talats av resanderomer i Sverige sedan 1500-talet. Språket har hållits hemligt för utomstående och överlevt mot alla odds. Det är ett rikt och varierat språk men utan officiella regler för stavning och grammatik. Ordbok över svensk romani - Resandefolkets språk och sånger rymmer 1800 uppslagsord på romani, med utförliga exempel, och 1600 uppslagsord på svenska.

Bokens författare Lenny Lindell (f. 1981) och Kenth Thorbjörnsson Djerf (1949-2005) talar själva svensk romani. Fil. dr Gerd Carling är vetenskaplig medarbetare i ordboken.

Ordbok över svensk romani utges av Podium med stöd av

Språkrådet och Statens kulturråd.


PRESSRÖSTER

Romani har länge varit svåråtkomligt för en icke-rom, men nu börjar ljuset lysa över språket i Sverige ... Det här är en utmärkt språklig genomgång.

- Irene Elmerot, Språktidningen


... väl genomarbetat och vetenskapligt men ändå lättbegripligt ... Ett unikt material som torde vara mycket intressant för språkforskare och studenter, romanitalande och allmänt språkintresserade.

- Julie Hansen, Bibliotekstjänst


Den är som en nyckel till en hemlig värld.

- SVT Kulturnyheterna


Utgivandet av boken är en kulturgärning som även icke resande har glädje av.

- Henrik Persson, Fjärde Världen

• Författare:

  Lenny Lindell

• Författare:

  Kenth Thorbjörnsson-Djerf

• Författare:

  Gerd Carling

• Formgivare:

  Charlotte Hansson

• Förlag:

  Podium

• Bandtyp: Inbunden
• Språk: Svenska
• Utgiven: 200811
• Antal sidor: 224
• Upplaga: 1, 
  Vikt i gram: 496

• ISBN10:

  9189196430

• ISBN13:

  9789189196438

  
  
  

"Språket kännetäcknar vem du är och förstärker din självkänsla som idivid"

Miro dynkrar attis de honkar lattjot åmtis diro såmtis honkar tavring nast ginna pre rommani.
Kej avar ginnbässjan pre sveding rommani:


1                           Jikk, Jekk

2                           dy

3                           trin                     

4                           star

5                           pansj

6                           sinkus               

7                           efta

8                           åkto

9                           enja

10                        desch

11                        Desch jekk

12                        Desch dy

13                        desch trin

14                        desch star

15                        desch pansj

16                        desch sinkus

17                        desch efta

18                        desch åkto

19                        desch enja

20                        dy desch

30                        trin desch

40                        star desch

50                        pansj desch

60                        sinkus desch

70                        efta desch

80                        åkto desch

90                        enja desch

100                      barolill

200                      dy barolill

300                      trin barolill

400                      star barolill

500                      pansj barolill

600                      sinkus barolill

700                      efta barolill

800                      åkto barolill

900                      enja barolill

1000                    Baskrolill

2000                    dy baskrolill

3000                    trin baskrolill

4000                    star baskrolill

5000                    pansj baskrolill

6000                    sinkus baskrolill

7000                    efta baskrolill

8000                    åkto baskrolill

9000                    enja baskrolill

100000                 Baro baskrolill

0,5 meter              jeck ale

1 kilo                    Jeck Klippan

1 krona                Jeckum låkk

1 mil                    Jeck Milljan

1.5 kilo                 jeck aur pastj klippan

1 m                      jeck mijan

50 lapp                 pansj släng

Det finns ett mycket stort antal benämningar på resande. En del har bondebefolkningen använt, andra de själva.
Ordet  resande är inte nytt. Det betäckningen har funnits sedan 1800-talet och används än idag av dem själva i kontakten utåt, mot sammhället.
Annars kallar dom sig för rommano, kvinnors benämmning  romni.
Andra betäckningar som har används av både resande och icke resande är:

Dinglare/ benämning som framför allt många resande använder om sig själva

Horrta rommano / djupt resande

Häradsfolket/ en benäming som användes förr på vissa håll för att beskriva att resande inte var fastboende utan drog omkring från härad till härad och flådde hästar.

Hästgillare/ sydsvensk benämmning på resande som kastrerade hästar

Knallhattar/ resandes skämtsamma eller sarkastiska benämmning på vissa resandesläckten

Knävel/ användess i  bl.a småland som igentligen står för djävul ifrån tyskan knebel: lymmel, tölp

Knävling/ användes i bl.a Småland, förmodligen av samma ursprung som knävel

Kokkalo-tavring/  falsk resande,användes av äkta resande om personer som påstår sig vara resande men inte är det och som i sina försök avövertyga omgivningen om sin äkthet. Av romanins kokkare=löngnare

Krämare/ benämning på resande bl.a i Krämarstan i Finnerödja, Västergötland eg. småhandlare, köpman, krass
 affärsman

Kältring/ användes om resande i landskapen närmare Danmark bl.a Halland eg. stackare, lymmel

Landsvägsfolk/ en av de benämmningar som svenska folket förr hade på resande, åsyftandes att man levde längst vägarna

Landsvägsriddare/ en av de benämningar som finns i Nordiska museets samlingar över vilka betecknar som svenska folket förr hade på resande.

Mangare/ tiggare; används om resande på vissa håll

Resande/ den officielle benämningen på resandefolket i Sverige

Resandefolket/ från början samhällets benämning på människor, oavsett om dessa var zigenare, ”tattare” eller andra. Som försörjde sig på resor längst vägarna. Numera används uttrycket av de resande själva

Rom (pl. Romer)/ människa av romskt ursprung, används idag som samlingsnamn för både zigenare och resande

Rommano/ mansperson eller människa av resandesläkt

Romni/ kvinna av resandesläkt

Rövare/ okänt ursprung, lär ha används lokalt om resande

Sinter/ svensk ordet för sintis, dvs. resande med troligt ursprung från området Sind kring Indusdalen i nuv. Pakistan

Skojare/ vissa äldre resande använder benämningen om sig själva.

Skojrar/ en av de mer udda benämningar som finns i Nordiska museets samlingar om vilka betäckningar som svenska folket förr hade om resande; samma ursprung som skojare

Tattare/ fornsvenskt ord lågtyskans Tatere som betyder tatar, dvs. samma ord som folknamnet tatarer, ytterst ett turkiskt namn på olika ryska muslimska mongolfolk som i Sverige benämdes tatarer eller tartarer , för nordeuropéerna en samlande beteckning på olika folk som ingick i Djingis Kahns trupper och som på 1200-talet gick till angrepp mot delar av Europa; när romer och resande senare invandrade österifrån trodde nordeuropéerna att det rörde sig om tartarer; jfr även latinets tartaros = Hades, dödsriket, helvetet; kyrkan ansåg förr att tattare var ett syndens och djävulens folk och förbjöd prästerna att döpa, viga och jordfästa dem i vigd jord; förr ofta använt i sammansättningar som tattarpack, tattarfölje, tattarpatrask

Tavring/ används av både resande och av vissa svenska romer om sig själva samt av majoritetsbefolkningen

Tivoliresande/ vissa resandes benämning på andra resande

Tåter(e)/dialektal variant av tattare, bl.a i Småland

Vandrare/ ibland vissa resandes egenbenämning

Vandrarfolket/ förr majoritetsbefolkningens alternativa  uttryck för zigenare och ”tattare”

Zigenaravkomlingar/ förr majoritetsbefolkningens benämning på ”tattare” som man ansåg var en blandning av zigenare och svenskar

Jämför samernas benämning på icke-samer  -  storsvenskar, daatje eller bara ”svenskar” ; invandrarnas benämning på svenskar ”svenne” ; romernas benämning på icke-romer;  gajo, gadjo, gajé, ghor, ghordios m.m.
Nedan följer de vanligaste uttrycken som resandefolket använder i Sverige.

Befolkningen/ resande använder ordet för att beskriva icke-resande, dvs. de andra

Buro/ bonde; av lågtyskans Buro (jfr högtyskans Bauer)

Burobeng/ ordagrant bonnjävel (bonddjävul); används även ibland om polisen

Bonde, bonne, bönder/ många resande ersätter ibland order buro med bonde el. dyl.

De vite/ förr de resandes ironiska benämning på majoritetsbefolkningen

De bofasta/ förr de resandes alternativa banämning på majoritetsbefolkningen

Gana (ghana)/ folk, resandes alternativa benämning på icke-resande

Icke-resande/ ett, särskilt i officiella sammanhang, allt oftare används uttryck bland resande för att beteckna en buro

Kakkalo-tavring (även kockalo-tavring)/icke-resande som påstår sig vara resande;  dessa ”pseudo-resande” försöker leva upp till de attribut och beteenden som majoritetsbefolkningen tror vara typiskt för ”tattare” och ”spelar över” i rollen som resande; av kokkalo = lögnaktig, osann, förfalskad

Svenskar/ ibland de resandes benämning på majoritetsbefolkningen i motsats till dem själva, trots att de också har nationalitetsbeteckning svenskar

Svensk rommani är i Sverige namnet på ett språk som talas av resandefolket Språket liknar norsk rommani och bägge kallas även rommani rakripa.

Samlingsbeteckning är skando-rommani.
Resandespråket har funnits i Sverige i 500 år men är fortfarande okänt för de flesta.
Det har varit ett ”hemligt” språk för icke-resande, även människor som känner till de resandes existens brukar reagera med förvåning när de inser att gruppen talar ett eget språk – svensk rommani.
Tyvärr har många resande idag ”glömt” språket, mycket pga. de förföljelser som gjorts av resande i Sverige. Rommanispråket hålls ofta inom släkten och brukar inte talas utanför familjen.
Förr sa de äldre att om man talade utanför familjen med ”buroar” så förlorade man sin själ, detta är alltså så intimt förknippat med den egna kulturens innersta kärna.
En annan anledning till att resande inte talade språket framför icke-resande är att man inte vill dra uppmärksamheten till sig, något som ofta beror på rädsla från tider när det var förenat med stora problem om man avslöjade sig att man var ”tattare”.
Förr i tiden var det även förbjudet att lära ut språket till icke-resande, och det finns fortfarande de resande som än idag inte tycker att man ska publicera ordlistor på svensk rommani.
De vill bevara språket hemligt.

Grammatiken har till största del ersatts av svenskans grammatik, även om ett antal språkliga strukturer i svensk rommani ej återfinns i svenska.
Svensk rommani är alltså i högsta grad ett självständigt språk, inte en dialekt av svenska, som angivits i äldre studier.
Det specifika ordförrådet (som är relativt litet) motsvarar till 80-90% den kontinentala rommanins, dock med hög andel tyska lånord. Huruvida detta språk ansetts vara ett folkspråk eller ett sociolektiskt språk (liknande sotarspråk, knallspråk o d) har varit avgörande för synen på resandefolket såsom självständig etnisk minoritet eller social grupp.
Sedan 1999 är de i Sverige nationell minoritet.

Många resande kan inte längre tala rommani flytande utan väljer att tala svenska, i vissa fall med rommaniord inblandade.
Många ord i svenskan som från början varit slang eller inlånade rommani ord har senare införlivats i svenska språket.
Som numera finns i Svenska Akademiska ordlistan.

På långholmens fängelsemuseum finns en ordlista som till större delen består av ord från svensk rommani. Museibesökarna får intrycket att orden är från ett språk som talas av tjuvar och kriminella. Detta förstärks ytterligare av rubriken ”Tjuvspråk” Resandefamiljer som har besökt detta museum kar reagerat starkt på detta och känner sig kränkta, nu har man bytt namn till ”kåksnack”, en omskrivning som i sak knappast förändrar budskapet.

Förr ansågs rommani stå för zigenarspråket, medan de resande talade ”tattarspråket” i början på 1900-talet så förespråkade en del zigenare romanés, medan de resande föredrog att kalla sitt språk för rommani.
Idag har myndigheterna och Romernas riksförbund enats om ett gemensamt samlingsnamn, romani chip, för alla olika språkvarieteter som talas av romer- det vill säga av både resande och zigenare.

Hur uttalas respektive stavas ordet rommani?

Frågan är inte oviktig eftersom det nya stavningssättet bidragit till att uttalet börjat förändrats på senare tid. När man nu försöker enas om ett skriftspråk är stavning avgörande för uttalet. Det är ställt utan tvivel att rommani på svenska alltid uttalas rå´mmani, med kort å och betoning på första stavelsen. När det gäller stavningen är det däremot delade meningar.

Idag är det inte många svenska resande som behärskar rommani flytande. De största språkkunskaperna hittar man hos de allra äldsta, och när avlider riskerar ord och uttryck att gå förlorade. Många anser att det är hög tid att resande själva börjar dokumentera sitt språk så att det kan hållas levande.