Kyrkan kan ge resande själavård
Intresset var stort för seminariet som lockade anställda bland annat inom socialförvaltning, skola och församlingar. Seminariet arrangerades av Svenska kyrkan nationellt, Uppsala universitet och Upplandsmuseet.
– Tyvärr står det inget i historieböckerna om att resande har varit med och byggt Sverige. Resandefolket kom redan på 1500-talet. Vi glöms litet bort i de romska grupperna, menade Eleonor Frankemo, från Romanofolket resande i Östergötland.
1900-talet var till stor del en mörk period med svenska myndigheters övergrepp i form av tvångssteriliseringar ända fram till 1975 och tvångslobotomering av resande. Detta hade sin grund i rasistiska idéer. Flera stora registreringskampanjer, s k ”tattarinventeringar”, genomfördes på 1920- och 1940-talen. Barn tvångsomhändertogs och placerades på barnhem och fosterhem och många förlorade sina rötter.
– Barnen skulle komma bort från tattarkulturen och bli svenskar. Alla kontakter med föräldrarna bröts. Många resande vittnar om steriliseringarna. I min bekantskapskrets så har var tredje resandefamilj minst en medlem som tvångsteriliserats.
– Vi är inte så organiserade som minoritet. Det beror på att många inte går ut med att de är resande. Ja, berättar inte ens för sina barn om sin identitet, menade Elenor Frankemo som är stolt över sitt kulturarv men befarade att mycket av kulturen, språket riskerar att förloras i o m att de äldre försvinner. Men barnen är hoppet och framtiden, att de får ta del av resandekulturen.
Resande har dock ofta haft en bättre socioekonomisk situation än andra romer, betonade Simon Wallengren från Kulturgruppen för resandefolket. De hade bättre möjligheter att gå i skolan och det var inte ovanligt att de ägde bostäder. Idag har majoritetssamhället större förståelse och verkar för att hjälpa minoriteten romer. Men den kulturella identiteten bland resande behöver stärkas, menade han.
Simon Wallengren forskar i hatbrott och i en studie tillsammans med Caroline Mellgren om resandefolkets utsatthet för hatbrott idag, konstateras att en stor del resande var utsatta för hatbrott. Många beskrev att de diskriminerades av myndigheter och förtroendet för rättsväsende och majoritetssamhälle var lågt.
– Vi borde satsa på att lindra antiziganismens skadeverkningar som redan har skett mot resande. Det är något Svenska kyrkan borde reflektera över, kanske stötta med själavård, föreslog Simon Wallengren.
I Johanneskyrkan i Göteborg huserar Stadsmissionen och dit hittar bl a många resande. Prästen Katinka Randin bygger relationer, inte minst genom alla möten i kyrkans fik.
Kyrkan har ett ansvar för resande, kan själavård vara en hjälp? undrade Katinka Randin.
Roland Asplund