Eleonor Frankemo

För 500 år sedan framträdde för första gången resandefolket i svenska historiska dokument. I Stockholms tänkebok från 1512  berättas det om en ”greve Anthonius” som tillsammans med ett större sällskap ”tattare” ska ha övernattat i staden. I Vetenskapsradion Historia tecknar författaren Bo Hazell de resandes historia, som länge präglats av övergrepp, tvångssteriliseringar och diskrimineringar, och som idag fortfarande är till stora delar okänd.

- Idag vågar allt fler resande öppet berätta om sin bakgrund och historia, men fortfarande finns många fördomar kvar och regeringens enmansutredning om de resandes historia riskerar att få väldigt få resultat.

Eleonor Frankemo är en av de resande som gärna berättar om sin och sitt folks historia, inte minst på den egna bloggen. Men hon håller med om att 500-årsjubiléet är problematiskt eftersom det är mycket oklart vad som egentligen firas.

Kalenderblad från februari 1712 med 30 februari markerat som "tillökningsdagen".



- Få vet att de romska folken i Sverige tillhör fem olika grupper, där de resande är en, och som också funnits längst i landet.

Tillsammans menar de att staten borde ta ett större ansvar för att hjälpa till att stärka de resandes identitet, för att gruppen inte skall marginaliseras ytterligare.

Dessutom uppmärksammas 300-årsminnet av ett märkligt datum. År 1712 infördes den 30 februari – ett datum som aldrig förekommit varken förr eller senare i historien.

- Orsaken var att Sverige försökte ställa om från juliansk till gregoriansk kalender, men i villervallan under Stora Nordiska kriget blev det ingen ordning på detta, berättar historikern Åsa Karlsson.

Programledare är Tobias Svanelid