Eleonor Frankemo

Genoveva Videgren, resandekvinna från Torsås, är kritisk till bemötandet hon fått från kommunalrådet Håkan Algotsson, C, när hon har velat diskutera kommunens förhållande till hennes minoritet.
- Han verkar mest vara besvärad när jag ringer, säger Genoveva Videgren.
- Vi har inte stängt några dörrar, säger Håkan Algotsson.
Men lagen ställer högre krav på kommunerna. Bland annat krävs att man ska ha samråd med de nationella minoriteterna, där Genoveva Videgrens folkgrupp, resandefolket, ingår - och något sådant samråd har Torsås kommun inte åstadkommit.
Lennart Engström jobbar med minoritetsfrågor på Göteborgs kommun och han tycker Håkan Algotsson har en del att lära:
- Han är okunnig, säger Lennart Engström.
Och medan romernas flagga vajar på 8 april i Göteborg kommer den inte att göra det i Torsås.
- Jag hoppas den kommer att göra det i framtiden, säger Genoveva Videgren.

För fem år sedan anmälde Genoveva Videgren Torsås kommun för etnisk diskriminering, efter att hennes arbetskamrater vid många tillfällen gett uttryck för sin nedsättande syn på hennes folkgrupp. Ord som "tattarjävel" förekom ofta. Kommunen insåg att den inte hade gjort tillräckligt för att hindra det här och gick med på att betala en ersättning till Genoveva. Men därefter har det inte hänt mycket. Trakasserier förekommer fortfarande och personer från resandefolket diskrimineras.

- Det är inte alltid man skriker tattare efter oss. Man kan bli utfryst på många olika sätt. Det är gester, nedsättande blickar, och att man låtsas som att man inte ser oss, säger Genoveva Videgren.
Många av resandesläkt i Torsås
En onsdag i mars åker P4 Kalmar till Torsås för att träffa henne och kommunalrådet Håkan Algotsson.

Genoveva Videgren har åkt in till byn för att höra vad kommunalrådet Håkan Algotsson har svarat när jag intervjuade honom. Vi sätter oss först på det lilla fiket mitt emot Systembolaget. Men där är det fullt med bullriga män i alla åldrar, så vi går ner till IOGT-huset och sätter oss i solskenet. Knappt har jag startat bandaren förrän en av Genovevas släktingar kommer förbi.
Den här killen, som vi just nu kan kalla för Johnny, han har haft en tuff bakgrund. Han blev fosterhemsplacerad som barn och hamnade på ett ställe där man inte drog sig för att piska honom och slå honom fördärvad för att han var en jävla tattarunge. Och vi pratar om vilka förutsättningar det finns för att han ska kunna få den kompensation som andra barnhemsbarn har blivit lovade.

P4 Kalmar kommer att återkomma i den frågan. Och vi sitter där och Genoveva och Johnny pratar om gemensamma släktingar. Knappt har Johnny hunnit gå iväg förrän det kör förbi en Volvo av äldre årsmodell.

- Det är också en resande, säger Genoveva.
Till slut tar batteriet i min dator slut, datorn där kommunalrådet Håkan Algotssons svar finns, som vi ska lyssna på. Så vi går till biblioteket. På väg dit träffar vi ytterligare en resande. På den korta stunden har Genoveva alltså visat mig tre personer av sitt folk. Personer som svenskar nog uppfattar som ganska svenska, men med något annat också. Något som man fortfarande ibland kallar för tattare.

"Är inte lika diskriminerade längre"
Vi slår oss ned i ett tyst hörn av biblioteket i Torsås. Jag spelar upp kommunalrådet Håkan Algotssons intervjusvar för att få höra vad Genoveva tycker om dem. Två timmar tidigare satt jag på Håkan Algotssons arbetsrum. Jag frågade honom om vad han sade till Genoveva förra gången de talades vid, när hon ringde honom på telefon för två månader sedan. Då sa han att han inte trodde att det förekom diskriminering mot resande längre. Det här ändrade han lite på nu och säger att han syftade på att mycket har blivit bättre, att man inte tvångssteriliserar resande längre.

Och så är det ju, tycker även Genoveva. Men själv har hon varit utsatt för tillräckligt mycket för att tycka att det ändå inte är så stor skillnad mot förr i tiden.

Genoveva har kontaktat kommunalrådet flera gånger genom åren. Hon vill att kommunen ska erkänna att de resande finns, att de bor där, och att de är en officiellt erkänd nationell minortet. Om folk får bättre kunskap om resandefolket, om hur de svenska romerna lever, om deras språk och kultur, så skulle rasismen kanske minska. Bara att göra resandefolket synligt skulle vara ett stort steg framåt. Besöker man Torsås, eller går in på kommunens hemsida, finns det inte minsta lilla tecken på att den här folkgruppen bor här.

Och hittills har kommunalrådet Håkan Algotsson känts besvärad över att hon kommer med det här, säger Genoveva.
Vill sällan ha kontakt med myndigheter
I en del andra kommuner har man kommit längre. På de ställen där det bor många samer, judar, finnar och tornedalsfinnar är myndigheterna vana med att hantera minoritetsfrågor. Där visar kommunerna att de är beredda att föra en dialog. Håkan Algotsson säger att han visst är beredd att diskutera, men att han inte upplever att resandefolket uttrycker några behov gentemot kommunen. Men det är inte så konstigt, tycker Genoveva Videgren.

- Vi har blivit uppmanade av våra
föräldrar, mina föräldrar av sina, att inte ha någonting att göra med myndigheterna. Ta inte emot hjälp från dem, för de vill avskaffa vårt folk, det har vi fått med oss sedan vi föddes, säger Genoveva Videgren.
Men Håkan Algotsson har ändå tagit ett initiativ, som är ett resultat av alla de här försöken från Genoveva Videgren. Utbildningsförvaltningen i Torsås diskuterar nu hur man med början nästa läsår kan se till att skolan tar upp romer och resande, liksom de andra fyra nationella minoriteterna. Så kommunalrådet tycker att han visst har varit tillmötesgående.

- Jag har varit i kontakt med skolan, pratat med skolchefen, och förklarat att det här är nog något som vi skulle kunna göra nånting av. Så det är ju inte så att vi har stängt några dörrar för det här samarbetet, säger Håkan Algotsson.


Ditt P4 Kalmar
EFTERMIDDAG I P4 KALMAR


08:10 | den 3 april 2012